Amnehärad´s Whisky Club

Vi skrev igår första december och där 5/6-delar av AWC-gänget åter hade samlats för vårt stundande 22:a event och kvällens värd var HGU! Efter sedvanligt och inledande mingel och lite administrationsfrågor bestämdes de båda startfälten och hur kvällens först lina skulle se ut.

Förutsättningarna var som brukligt där varje medlem bidragit med valfri whisky och provningen sedan körs enligt konceptet “halv-blindprovning, dvs. vi vet vilka sorter som finns men inte i vilka glas de har hällts upp i.

Aftonens första startfält kan enklast sammanfattas med en förkortning och stavas PX. Pedro Ximenez är för den något whiskyintresserade ett välkänt begrepp då whisky ofta har lagrats i fat som tidigare innehållit sherry av Oloroso-stil och som tillverkats på denna (söta) vindruvan som har sitt ursprung från de sydligare delarna av Spanien.

Med oss i denna första omgången fanns det senaste släppet och den nyaste buteljeringen ifrån Svenska Whiskyförbundet (SWF) i form av en PX-lagrad Kilchoman ifrån Islay. En whisky som vi genom vårt förbunds-medlemsskap fått förmånen och möjligheten att kunna ta del utav.

GlenDronach är destilleriet som grundades 1826 av James Allardice och räknas som ett av de äldsta i Skottland och ligger i Forguedalen, och där namnet betyder “björnbärsdalen”. 

Cask Strength – Batch 6 (56,1%) heter den senaste buteljeringen och också denna har varit lagrad på på fat som tidigare innehållit sherrytyperna Oloroso och Pedro Ximenes. 

Millstone är namnet på en holländsk whisky ifrån destilleriet Zuidam och där man det nuvarande sortimentet kan hitta en Peated PX Cask-lagring på 46%. Även denna fick ingå i kvällens något förkortade lina på tre sorter. (som bekant brukar vi oftast ha fyra stycken whiskys i setup’en men då vi var en man kort så fick det därför bli så). En whisky som dessutom levererades i en föredömligt snygg och vikbar träbox, vilket tyvärr ibland kan avspegla sig lite negativt på prisbilden. Hur det var med det fick vi vid poängsammanställningen ganska snart veta…

STARTFÄLT NR 1:

		Kilchoman PX Finish Cask Vatting, 56,7% (949 kr) Bidragare: AWC “(Destillerad 2011,buteljerad 2017, ca 6 y.o, hårdrökt malt, ca 50 ppm från Port Ellen Maltings, SWF-26)
		Glendronach Cask Strength Batch 6, 56,1% (799 kr) Bidragare: AFR/HGU (delad vårdnad) “Komplex smak med påtaglig fatkaraktär, inslag av nötter, choklad, torkade fikon, kaffe, kokos, aprikosmarmelad, pomerans och vanilj” /Sb
		Millstone Peated PX Cask 2010, 46% (679 kr) Bidragare: FAN “Destillerad 19.10.10, bottled 12.05.17, Casktyp: PX, Bottle #341“

Våra första reaktioner och vårt samlade omdöme var att det var en väldigt jämn och väldigt god första omgång vi fick bekanta oss med. Kilchoman-whiskyn stack ut lite grann och var ganska lättplacerad med sin härliga rökiga Islay-karaktär och kraftfulla gumminyanser som blandades upp med god sherrysötma. 

Att kunna identifiera den fatstyrkestarka GlenDronachen mot den något alkoholsvagare Millstone-whiskyn visade sig bli lite svårare och något som vi fick ägna en större del av tiden åt och där vi uppfattade dessa båda ganska lika till både doft och smak. Som dessutom var fantastiskt goda och väldigt smakrika båda två och där den lite mer kanske okända buteljeringen ifrån Holland ansågs vara mycket prisvärd.

Med brödkrutonger och några ostar till sällskap avnjöts sedan en smarrig nudel-thai-gryta som värden HGU själv hade komponerat och bjöd på.

Att värden sedan själv råkade strula till det vid blindprovstestet och omflyttning av glasen inför sittning nummer två är garanterat något som vi länge och väl kommer kunna minnas och skratta gott åt… :D

Och hur CPE definierar skillnaden mellan “svart och mörkt” låter vi väl vara osagt för denna gången. ;)

Startfältet till den andra omgången gick i “peatens” tecken och där brända torvestrar och rökfenoler till den största delen stod på pappret. Lägg därtill lite kolatoner och vaniljaromer så klarnar den allmänna smakbilden vi fick ifrån den sista rundan.

En omgång som bjöd oss på en utlandsinhandlad BenNevis-buteljering ifrån Spirit & Cask Range-sortimentet och där mycket trevliga toner av toffekola blandades med fruktiga inslag ifrån det skotländska höglandet och som släpptes fram i denna goda whisky.

Vidare så fanns det härliga och underbara fatstyrkestarka (cask strength) röknyanser ifrån BenRiach-destilleriet att kunna gotta ned sig i och låta rulla i gomsvalget. Förvånansvärt bra rökighet tyckte vi alla!

Slutligen en återprovning av en tidigare smakad whisky och en gemensam whiskyklubbflaska ifrån Svenska Whiskyförbundet och Compass Box. En exklusive SWF-whisky (nr 24) i 2000 exemplar med ett innehåll av övervägande del Islay-whiskys. En whisky som vi även denna gången tyckte kändes, även om smakerna är bra, något lite urvattnad och tam till karaktären.

		Ben Nevis 12 y.o Spirit & Cask Range, 40% (450 kr) Bidragare: CPE “(Destillerad 2001,buteljerad 2014, No. of bottles: 400, Natural Colour & Non Chill-Filtered, taxfree)
		BenRiach Peated CS Batch 1, 56% 779 kr Bidragare: HHG “…en mycket kraftfull och distinkt whisky med en markerad lite sotig rök i doften. Under rökslingorna finns milda kryddor som kanel, ingefära och vanilj” /Nigab
		Compass Box The Peat Monster (blended) 46% (699 kr) Bidragare: AWC “En whisky från Svenska Whisky-förbundet och Compass Box (SWF nr. 24) Nr of bottles: 2000, Blended, non chillfiltered, no coloring“

Efter avslutad provning och sammanställning fick vi en delad förstaplats mellan den röksherrylagrade Kilchoman-whiskyn och batch 6 ifrån Glendronach. Även på den andra platsen var ställningen stenhård och där vi efter poängavrundning fick in två “peated”-lagringar och där BenNevis-whiskyn upplevdes stå i en liten klass för sig, baserat på smak och doft.

Till den fria provningen, då alla sorter ställs fram för valfritt bruk så dök det även upp en annan trevlig rökare som flertalet valde att avnjuta till kaffet och bullen… Octomore 06.1

Kvällen kom sedan att avrundas ganska lugnt och relativt tidigt då det bjöds på “gratis taxi” hem.

Stort tack till HGU för en mycket väl utförd afton!

Presentation över vårt samlade resultat:

//Amnehärad’s Whisky Club

Edit: En whisky som provsmakats vid 3 st (x3) enskilda provningar.

Compass Box The Peat Monster (blended) 46% är en whisky som anslutna whiskyklubbar till Svenska Whiskyförbundet har kunnat köpa in sig på och är en blended-whisky innehållandes till större delen whisky ifrån Islay-destillerier.

Region: Islay
Styrka: 46 %
Pris: 699 kr

Event: #20, 22, 23 Värd: FAN, HGU, FAN
Provdatum: 170505, 171201, 181012
Bidragare: AWC

Medelpoäng:  14,50 av 20,00 p Se skala

Våra samlade omdömen/kommentarer:

DOFT: Svag rök, vanilj, fotsvett, rök, cykelslang, tretorngummistövel, honung

SMAK: Söt rök, askig, utspädd, honung, gräs, hö, röksötma

E-SMAK: Svag röksvans

HELHET: Nybörjarrökwhisky, 

(170505)

Våra samlade omdömen/kommentarer:

DOFT: bränt trä, gamla böcker, gummi, äpple, cykelslang, blött gräs, salt havsbris, torr aska, charkuterier, lavendel

SMAK: rök, citrus, lite tunn, grilltoner, mandel, känns utspädd, svag, svag aska

E-SMAK: rök, alldeles för kort, klen, viss beska, tång, lite pepparhetta

HELHET: Lite tunn, ung(?), bättre doft än smak

(181012)

Våra samlade omdömen/kommentarer:

DOFT: Gummi, lätt rök, aska

SMAK: Söt, rök, enbär, lakrits

E-SMAK: Lätt beska, mest bett inte så mycket smak

HELHET: Mycket bett och för lite smak

Årets första whiskyafton 2013 har nu ägt rum och denna gången var det HGU som var aftonens suveräne värd…

Upplägget var som vanligt fritt och där varje medlem fick bidraga med helt valfri whisky och där de båda omgångarnas startfält bestämdes på plats. Som vanlig kördes provningen som ett “halvt blindtest”, dvs. vi visste vilka fyra sorter vi hade att göra med vid varje runda men inte i vilka glas de fanns.

Deltagare/Bidragare: (Värd: HGU- 2013-02-15)
AFR: Jura Superstition
CPE: Cragganmore 12
FAN: Tomatin 12
HGU: Cragganmore 15 A.D Rattray
HHG: Glenkinchie 12
HHM: Tomatin 25
AWC: Glenfarclas 2000 Vintage (SWF-16)
AWC: Longmorn 16 *varuprov*

Efter genomgång av sedvanliga punkter på dagordningen så bestämdes startfältet till första sittningen. Vi valde då för att vi hade möjlighet att ställa 2 stycken whiskymärken parvis emot varandra, dvs. Cragganmore 12 mot Cragganmore 15 A.D Rattray samt Tomatin 12 mot Tomatin 25.  Detta för att testa och om vi möjligtvis skulle kunna särskilja på dom vid den halv-blinda provningen.

Detta visade sig inte vara helt lätt men där alla lyckades plocka ut den äldsta och mest komplexa whiskyn under hela kvällen nämligen Tomatin 25. Lite anmärkningsvärt kan sägas att denna whisky råkade faktiskt få (efter avrundning) samma poäng som dess 12-årige lillebror.  Den äldre av dessa två var väldigt rik på både doft och smak och hade många lager att komma igenom. Den yngre däremot kändes något enklare till karaktären men där även prisbilden kan vägas in lite grann.

Matchen mellan den 12- och 15-åriga Cragganmore-whiskyn var om möjligt ännu något svårare då vi på förhand hade goda förhoppningar om att kunna särskilja dessa båda. Detta visade sig vara svårare än vi hade trott och där Cragganmore 15 A. D Rattray fick rundans sämsta notering och där en viss besvikelse infann sig. 12-an smakades för andra gången av klubben och fick något sämre betyg än förra provningen.

Efter att en härlig köttgryta intagits ihop med en hel del skratt och allmänt skvaller så laddade vi om till sittning nummer två. Till detta startfältet hade vi med oss dels klubbens inköpta SWF-whisky, Glenfarclas 2000 Vintage och som släpptes till klubbar anslutna till Svenska Whiskyförbundet strax före jul och dels ett varuprov på en whisky (Longmorn 16) som kommer släppas i det ord. sortimentet på SB den 1 mars. De andra två var Jura Superstition och Glenkinchie 12

Efter att sista rundan avslutats räknades poängställningen ihop och den “fria provningen” tog vid då alla sorter plockas fram för allmän avnjutning. Med oss till bordet fanns då två också tidigare inhandlade och betygsatta AWC-whiskys i form av Bruichladdich Callejo Cask och Bruichladdich Octomore 4/167.

Så här föll sig vårt samlade resultat ifrån aftonen och där den bästa whiskyn för kvällen kom att bli vårt varuprov, Longmorn 16! Kul!

WTF??

Nån som försökt smuggla med sig en Coca Cola in till en whiskyprovning?  Det blir “spöstraff”!  Ja, vi får väl hoppas att den endast var avsedd som ett alkoholfritt(??) alternativ till maten denna kvällen, haha

En kväll som för övrigt kom att avslutas för ovanlighetens skull inom ganska rimlig tid, till förmån för den påföljande dagen… (men visst kan det väl trots detta ändå kanske funnits nån med tendens till skallebank dagen efter, av en eller annan mindre anledning, hehe)